Content page
Når inte sop­återvinningsmål | Fastighetsförvaltaren

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Når inte sop­återvinningsmål

Färre än hälften av Sveriges kommuner har infört insamling av matavfall från hushållen för att producera till exempel biogas och biogödsel, rapporterar Sveriges Radio. Riksdagens miljödelmål var att 35 procent av allt matavfall skulle återvinnas vid slutet av 2010. I stället hamnade siffran på drygt 20 procent. Ett 60-tal kommuner har planer på att börja med insamling av matavfall men avstår hittills av kostnadsskäl.

Det går trögt med sopsorteringen runtom i landet – det visar en granskning som Sveriges Radio har gjort. Inte minst gäller detta i Stockholm, som förra året var Europas miljöhuvudstad. I Stockholms län erbjuds insamling av hushållsavfall endast i nio av totalt tjugosex kommuner. Men att Stockholms kommun är en av dem, det vet nog inte alla stockholmare om. Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska naturskyddsföreningen.

– Det är ju ganska pinsamt att se, i Stockholm inte minst, som har misskött den här frågan extremt mycket. Här har man långa köer till biogasmackarna, man får inte fram biogas i rätt mängd. Samtidigt som man skulle kunna få fram jättemycket biogas om man gör som andra kommuner, genom att hantera matavfallet, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen.

Sverige föregångsland

– Sveriges Radio ger en onödigt negativ bild. Sverige är ett föregångsland på biologisk återvinning av matavfall och en förebild för EU, säger Avfall Sveriges VD Weine Wiqvist.

– Kommunerna har varit föregångare i den teknikutveckling som skett för att kunna producera biogas och biogödsel. Det har både skapat nya arbetstillfällen och utvecklat nya företag, säger han.

– Vad som krävs för att komma vidare är att riksdag och regering ger kommunerna fortsatt bra förutsättningar i form av långsiktiga och stabila spelregler. Min bedömning är att vi då kan nå målet inom ett eller ett par år, säger Weine Wiqvist.

Sopor ses numer som en bra resurs
– Det var det inte för fem år sedan. Då var det skit som man inte ville ha men i dagens läge är det pengar, säger renhållningschefen i Kungälv Gunnar Wegén. Man ser miljönyttan med insamlingen och då ska man göra något som verkligen fungerar.

Almänyttan i Göteborg långt framme
Inom allmännyttan i Göteborg har numer 95 procent av hushållen möjlighet att lämna sitt matavfall. Men bara en femtedel eller 12 000 ton av matavfallet från hushåll och verksamheter i Göteborg kom in i fjol. I Alingsås är det obligatoriskt att sortera ut matavfall och i fjol kom man upp i 2005 ton – målet är 3 000. En kommande regional avfallsplan för 2020 har som mål att hälften av allt matavfall i Göteborgsregionen ska samlas in och bli till biogas till fordon.

Västmanland föredöme
I Västmanland uppnådde man däremot det målet redan för tio år sedan, och idag återvinns 60 procent av allt matavfall i länet, säger Per-Erik Persson, avdelningschef på kommunägda Vafab Miljö.

– Det känns ju naturligtvis jättebra, därför att det här matavfallet kommer verkligen till nytta. Dels i form av biogas som fordonsbränsle, dels i form av ett väldigt nyttigt gödningsmedel som våra lantbrukare i länet kan använda sig av, säger Per-Erik Persson. Avfallskvarnar i Malmö.

Malmö stad har drivit ett pilotprojekt där man installerat köksavloppskvarnar som en lätthanterlig metod för att ta hand om matrester. Kvarnarna har visat sig vara ett effektivt sätt att ta vara på det organiska hushållsavfallet för att producera biogas. Inför satsningen på att visa upp hållbarhetslösningar på bomässan Bo01 ville Malmö stad prova nya lösningar även för sopsortering. Staden sökte och fick år 2000 bidrag från det lokala investeringsprogrammet för ett försök med
avfallskvarnar. Projektet var i första hand ett pilotprojekt avsett att prova en ny lösning. Därför är det svårt att sätta siffror på både den miljömässiga och den ekonomiska nyttan. Men det är uppenbart att det finns miljömässiga och ekonomiska vinster med avfallskvarnar.

* Systemet producerar 0,9–4,9 m3 biogas/lägenhet och år, att jämföra med 0,6–1,8 m3/lägenhet och år för vanlig sopsortering.
* Biogasen används för att producera el och värme, vilket sänker CO2-utsläppen.
* Matavfallskvarnen har för många boende fungerat som en katalysator för det personliga miljötänkandet.
* Kvaliteten på det organiska materialet har varit hög. Det behöver ingen efterbehandling eller bearbetning för att kunna användas för biogasproduktion, vilket är kostnadsbesparande. Metoden är praktisk för konsumenten, men det är många kommuner som inte tillåter installation av avfallskvarnar.

Optisk sortering av matavfall

Systemet bygger på att avfallet läggs i speciella plastpåsar som läggs i de vanliga soporna och sorteras optiskt och frånskiljs från de vanliga hushållssoporna vid deponeringsstationen. Matavfallet ska sedan rötas till biogas och bli drivmedel.

I Kalmar län räknar som kommer att införa systemet räknar man med en investeringskostnad på runt 30 miljoner för systemet och det kommer att kosta 200 kr per år och hushåll för konsumenterna.

Kostnadsfri rådgivning
Avfallshanteringen i fastigheter är i stort sett aldrig helt problemfri och ibland kan det vara ovärderligt att få lite tips och vägledning. Särskilt om den är kostnadsfri.
Kretsloppskontoret i Göteborg har två experter på just avfallshantering och återvinning, Stefan Carlsson och Ulf Ahrnberg. De har som uppdrag att kostnadsfritt vägleda fastighetsägare att hitta bra lösningar för avfallshantering och återvinning.

Bra för miljö och ekonomi
Många soprum i Göteborg har hög standard, men ännu fler skulle bli bättre med enkla förändringar som ger förbättrad arbetsmiljö, nöjda boende och starkare ekonomi i fastigheten.

– De flesta tänker inte på att 33 procent av allt osorterat hushållsavfall är komposterbart. Av det som då är kvar kan mer än 47 procent materialåtervinnas och det är bara 20 procent som egentligen behöver gå till förbränning. Även om det aldrig blir så bra i en fastighet så visar det vilka möjligheter som finns, berättar Ulf Ahrnberg på väg till ett möte med fastighetsägaren Thomas Carlson.

När mängden hushållsavfall sjunker, sjunker kostnaderna i samma takt och det är en av anledningarna till att rådgivarnas tjänster är eftertraktade och dagarna fyllda med besök.

90 procent vill ha biosortering
På plats vid Thomas Carlsons fastigheter tar de tillsammans en titt på de befintliga systemen och resonerar kring olika lösningar. Husen är byggda på 1940-talet och har sopkärl som står under tak utanför fastigheterna. Thomas Carlson kontaktade Ulf Ahrnberg dels för att han tyckte att avfallsvolymerna blev för stora, dels för att en hyresgästundersökning hade gett intressanta resultat.

– Vi skickade ut frågor till våra hyresgäster för att se hur de trivdes och vad vi kunde förbättra i fastigheterna. Hela 90 procent önskade att det skulle finnas möjlighet att lämna till kompostering, berättar Thomas Carlson.

– Eftersom Ulf har visat att kompostkärl får plats i våra sophus så är det inget att tveka om, fortsätter han.

Lång erfarenhet av olika kundgrupper
Efter en snabb genomgång av system sätter de sig ner och gör en plan hur förändringen ska genomföras. Ulf, med sina 30 år i branschen, vet precis vad som krävs för att hyresgästerna, fastighetsägaren och inte minst de som hämtar avfallet ska bli nöjda. Hela mötet är över på mindre än en timme.

– Oftast räcker ganska enkla åtgärder för ett bra resultat, men ibland kan det krävas lite mer. Det här var ett ganska typiskt möte, men vi träffar också många villaägare, verksamheter, bostadsrättsföreningar och samfälligheter. Det är ju vårt jobb att hjälpa så många göteborgare som möjligt, säger Ulf och åker vidare till nästa uppdrag.

Dimensionering
Hur stort ett avfallsutrymme behöver vara beror bland annat på antalet och typ av hushåll, avfallsmängder, insamlingsteknik, källsortering och hämtningsintervall. Vid flerbostadshus dimensioneras vanligen utrymmet för hämtning en gång per vecka.

Mängden avfall som behöver hämtas kan variera stort med erfarenhetsmässigt bör man för en lägenhet i flerbostadshus räkna med 18-20 liter matavfall, 60-70 liter sorterat brännbart avfall, 80 -90 liter blandat avfall per vecka och 1-2 kubikmeter grovavfall per år. Finns det en fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper minskar behovet för sorterat brännbart och blandat avfall per lägenhet.

Källa, Sveriges Radio, Svenska Naturskyddsföreningen, Avfall Sverige

 

 

 

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Miljö och energi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *