Content page
Termografi och tryckprovning – ett instrument för underhåll och energieffektivisering | Fastighetsförvaltaren

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Termografi och tryckprovning – ett instrument för underhåll och energieffektivisering

Värmekameran avslöjar effektivt eventuellt läckage.

Ett förebyggande underhåll av byggnader, installationer eller anläggningar syftar alltid till att minska drift- och underhålls-kostnader och innebär samtidigt att organisationens resurser används på ett effektivt sätt. Att kvaliteten bevaras samtidigt som den minimerar kostnaderna.

Användningen av värmekameran vid besiktningar och kontroller har inom bygg- och fastighetssektorerna utvecklats till ett verktyg för den dagliga driften och underhållet. Den används före, under och efter åtgärd som ett kontrollverktyg och hjälpmedel, en förlängning av det mänskliga ögats spektrum. Det har dessutom den fördelen att kunna dokumentera och i efterhand analysera, arkivera och kvittera att åtgärden utförts på ett tillfredsställande sätt.

Med värmekamerans hjälp kan man i förtid förutse att en vital komponent eller byggnadsdel, motor eller pump är nära ett haveri och inte klarar sig fram till tidpunkten för det periodiska underhållet,
eller att ett läckage har uppstått med risk för mer omfattande skador. Satt i förhållande till de värden värmekameran kan rädda är den en mycket god investering för den medvetne fastighetsförvaltaren.

Underhållsplaner
Underhållet sker mestadels utifrån en underhållsplan, oftast indelad i löpande och periodiskt underhåll. Underhållsplanen innehåller en beskrivning över de olika byggnadsdelarna eller komponenterna, med livslängd och tidsintervaller för byte och underhåll, åtgärder och kostnader. Mer sällan beskrivs i dessa underhållsplaner hur de är tänkta att genomföras, med vilka resurser och vilka instrument
som man planerar att använda för att säkerställa innehållet i underhålls-planen. Oftast revideras dessa underhållsplaner sällan eller anpassas efter ändrade behov, när installationer, komponenter, byggnadsdelar eller hela system bytts ut eller ersatts i så stor omfattning att underhållsplanen är inaktuell och omöjlig att tillämpa. Detta sker samtidigt som kraven på en kostnadseffektiv organisation ökat, där underhåll och driftsäkerhet, boendemiljö och energieffektivitet utsätts för en alltmer aggressiv granskning av hyresgäster och myndigheter.

Likväl som vårt fastighetsbestånd har åldrats har också de instrument och metoder vi använt för att upprätthålla och genomföra underhålls-planer fallit ur tiden. Nya metoder och instrument har utvecklats sedan underhållsplanen skrevs, vilka vid en revision kan ersättas och effektiviseras. I mångt och mycket handlar det därför om att inte bara revidera underhållsplanen, utan även att genomföra en översyn av metoder och instrument som använts.

Som nämnts i tidigare artiklar är värmekameran/ termografin tillsammans med fläktdörren/tryckprovning ett par av de främsta verktygen i detta sammanhang. Tillförlitliga instrument som täcker ett brett behov och ger ett mer detaljerat resultat, effektiviserar underhållet, identifierar, kvantifierar och lokaliserar problemen på ett kostnadseffektivt och strukturerat sätt.

Förprojektering och underhåll
Värmekameran och tryckdörren används numera ofta i det dagliga drift- och underhållsarbetet. De används också i allt större utsträckning i samband med energikartläggningar, förprojekteringar inför ombyggnad eller ändring. Syftet i detta fall är att kartlägga byggnadens status med installationer och komponenter innan åtgärd eller vid revisioner av underhållsplaner. I förprojekteringsskedet
används värmekameran och tryckdörren som hjälpmedel för att kvantifiera och lokalisera, inventera och värdera byggnadens kvalitet som helhet och i dess beståndsdelar.

Resultaten kan sedan användas till ett flertal syften, från förändringar i de löpande och periodiska underhållsplanerna till att skapa underlag för drift- och energieffektiviseringar. Resultaten kan naturligtvis även användas direkt som underlag för vidare projektering inför en större översyn eller ombyggnad, där insatserna och behoven kan optimeras och säkerställas, vägas mot insats och utfall.

Energi- och underhållseffektivisering
Ett av de mest tydliga exemplen är de energideklarationer som genomförts sedan den nya lagstiftningen infördes. Många av de åtgärdsplaner som upprättats sedan dess har skett utan att detaljerade statuskontroller/energikartläggningar eller inventeringar av den befintliga byggnaden genomförts. Resultatet och följderna av detta har i många fall blivit att fel åtgärder satts in till i många fall orimliga eller omotiverade kostnader. Alternativt har det inneburit att fel åtgärder lagts i fel ordning och medfört onödiga kostnader och
med begränsad effekt.

Ett vanligt förekommande exempel är där åtgärden DUC-styrning/ klimatdata/framledningstemperatursänkning lagts före åtgärder av byggnadens klimatskal/täthet/isolering och komponenter.
Förvisso kan man via denna metod förhållandevis snabbt och kostnadseffektivt energieffektivisera 5-7% men har samtidigt förlorat delar av denna energieffektivisering på sänkt boendekomfort och därmed ökat kostnaderna för kundservice/klagomål.

I många av dess fall skulle en ordentlig förprojektering enligt ovan, med termografering och tryckprovning tillsammans med en detaljerad statuskontroll/ energikartläggning, sannolikt inneburit att andra åtgärder prioriterats.

Statuskontrollen
Statuskontroll/Energikartläggnng handlar om att inventera och kvantifiera byggnaden som system vilket innefattar allt från värmekulvertar till luftläckage, köldbryggor och skador som påverkar byggnadens energibalans.

Statuskontrollen innebär att man klargör sambanden, identifierar problemen och prioriterar åtgärder. Till denna brukar också bifogas en preliminär kostnad för varje enskild åtgärd och är i grunden
ett beslutsunderlag för vidare åtgärd.

Redan i detta skede bör ett förslag om en reviderad underhållsplan upprättas eftersom den i ett senare skede i allt ska ta över efter åtgärd. Syftet är att väga samman kostnader för underhåll och
åtgärd kontra kostnad för nya system, åtgärder och installationer i byggnaden.

Värmekameran och tryckdörren spelar i detta sammanhang en avgörande roll och används inledningsvis för att identifiera, lokalisera och kvantifiera luftläckage, köldbryggor, skador m.m. i delar
eller byggnaden i sin helhet. Därefter genomförs en termografering för installationer. Den bör omfatta samtliga installerade system, värme, vatten, ventilation, el m.m.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Miljö och energi

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *