Content page
Klotter – fult eller samtida konst | Fastighetsförvaltaren

SENASTE JOBB

• No Posts Found

Klotter – fult eller samtida konst


Klotter har förekommit sedan urminnes tider och tagit sig olika uttryck. När Pompeji grävdes ut upptäckte arkeologerna till sin förtjusning att väggarna bar på fler än 15 000 inskrifter från stadens invånare. Flera av inristningarna hade tydliga sexuella budskap. Under en bild av en fallossymbol fanns ristningen Hic habitat felicitas (Här bor lyckan) och på en annan av Pompejis väggar hade någon klottrat Lente impelle (Stick in den långsamt).

Klotter – sänder negativa signaler och förstör våra husfasader
Klotter är förfulande och skapar otrygghet och vantrivsel för boende, yrkesverksamma och besökare i ett område. Klotter som inte åtgärdas blir ett hot på flera sätt för bostadsområdet, för affärsfastigheten, för skolan eller för vilken anläggning som helst. Klotter som inte åtgärdas sänder negativa signaler vare sig du ska besöka ett område, hyra lokal eller om du ska köpa en bostad i ett område.
Klotter som sitter kvar vecka efter vecka signalerar – Här bryr sig ingen -, vilket riskerar att attraktionsvärdet för området sjunker. Områdets status och goda renommé försämras och blir både mödosamt och kostsamt att återställa.
Klotter som får sitta kvar inbjuder dessutom till mera klotter och annan typ av skadegörelse. Så fort någon satt den första “taggen” på din fasad, sänder den en signal till andra klottrare att följa efter.
En ren fastighet däremot, fri från klotter och kladd, får vara ifred länge.

Vem är den typiska klottraren?
Klottrarna utgör ingen homogen grupp, men vanligtvis rör det sig om killar mellan 12-30 år. De kommer från skilda samhällsgrupper och har olika bakgrunder. Det börjar ofta med att någon inom bekantskapskretsen eller något äldre syskon, som det aktuella barnet eller ungdomen ser upp till, klottrar. Många upplever att de får en tillhörighet de tidigare saknat.

Klotter – en inkörsport till grövre brottslighet
För en klottrare är det viktigt att marknadsföra sig själv bland alla andra klottrare. Detta gör man genom att klottra sin tag på så många ställen som möjligt. Många klottrare faller in i ett tvångsmässigt beteende “ett klottermissbruk” som det är svårt att ta sig ur utan professionell hjälp. Klotter är en inkörsport till grövre brottslighet, det visar bland annat polisens registerutdrag på de klottrare som gripits vid ett flertal tillfällen. Det handlar om sexualbrott, personrån, olaga hot, misshandel, stölder och narkotikabrott.

Varje år anmäls omkring 40 000 klotterbrott i Stockholm och ett omfattande arbete läggs ner för att utreda de brott som klottrarna kan misstänkas för. De största målsägarna, SL och Stockholms stad, lägger ner upp mot 200 miljoner kronor för sanering av klotter.

Ytbehandling och klotterskydd
CBI betongföreningen och dåvarande Vägverket har genomfört en del test för att undersöka hur man skall kunna skydda bland annat broar från klotter. De konstaterar bland annat att betong och natursten är kapillärsugande material. Ytbehandlingar i form av impregneringar och hydrofoberingar används för att minska vatteninträngning i betong och därmed risk för armeringskorrosion, frostsprängningar och alkalikiselreaktioner. Torrare ytor förväntas få mindre biologisk påväxt och nedsmutsning. Det är viktigt att hydrofoberingar inte förhindrar ångdiffusion eftersom alltför täta skikt kan leda till frostsprängning. Hydrofobering har används sedan många år främst på putsade och tegelfasader i utsatta lägen.

Sedan 1980 talet har man impregnerat betongkonstruktioner. För en lyckad hydrofobering krävs både lämpliga impregneringsmedel och adekvat applikationsteknik samt utvärderingsmetoder för effektivitetsbestämning. Om en yta är oskyddad tränger klotter in i betong, sten, tegel och puts. Detta leder till svår skadegörelse med kostsamma efterföljder.

Klotterskydd används för att underlätta sanering av klotterfärger från en yta. Det finns en mängd olika klotterskyddsprodukter på marknaden vars effektivitet är av varierande kvalité. Det finns inga godkända och välfungerande provningsstandarder i Europa för att avgöra om ett klotterskydd är effektivt mot klotterfärg och smuts på en viss typ av yta. Vad man vet är att ett välfungerande klotterskydd sparar upp till 80 procent av arbetstiden vid klottersaneringen. Så det som återstår för fastighetsförvaltaren är använda sitt goda omdöme, kolla upp referenser etcetera. Och naturligtvis, kolla upp att de medel som används på er fasad inte är negativa för miljön.

Källor: BRÅ, Polisen, CBI.

SÄG DIN ÅSIKT. SKRIV EN KOMMENTAR!

MER Innemiljö/Utemiljö

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *